Olika typer av kontaktlinser

Kontaktlinser ska uppfylla flera olika krav. De ska naturligtvis korrigera det synfel som finns, men de ska också sitta bra, inte irritera ögat och de ska släppa igenom syre till hornhinnan.

Linser brukar delas in i hårda (stabila) och mjuka.

Dagens hårda linser är i själva verket lite flexibla  och kallas RGP-linser. Hårda linser är bra för att korrigera hornhinneastigmatism och kan i vissa fall också underlätta vid torra ögon eftersom hårda linser ger ett bättre tårutbyte under linsen.

I Sverige är det vanligast med mjuka linser. De är gjorda av  vätskehaltiga plaster. De nyaste linserna är gjorda av en blandning av silikon och plaster som kallas silikonhydrogel. Silikon är det material som bäst släpper igenom syre, men det är vattenavstötande och man blandar därför i vätskehaltiga plaster för att linsen ska fungera tillsammans med tårvätskan. Silikonhydrogellinserna släpper igenom så mycket syre att de kan användas som dygnetruntlinser.
  Kontaktlinser som inte är brytande kan användas som bandagelinser vid hornhinneförändringar. Nuförtiden finns även "crazylinser" i form av till exempel kattögon. Dessa har samma komplikationsrisk och kräver samma skötsel som vanliga linser.

Något som också är ganska nytt är bifokala och multifokala kontaktlinser, som används för att korrigera ålderssynthet istället för läsglasögon.

Kontaktlinser kan användas olika lång tid. Idag finns linser för ett år, sex månader, tre månader, en månad, fjorton dagar och en dag. Endagarslinsen kräver ingen skötsel då man kastar den när man tar ut den.

Trots att det tillkommer nya linsbärare hela tiden ökar det totala antalet linsbärare mycket långsamt. Detta beror på att många slutar använda linser, ofta på grund av kostnader,  problem med irritation och torra ögon eller för att skötseln blir för jobbig.