Varför varierar pupillens storlek?

Pupillen är en öppning i regnbågshinnan (iris) där ljuset passerar in i ögat - ungefär som bländaröppningen i ett kameraobjektiv - och dess uppgift är att reglera mängden av infallande ljus. När ljuset har passerat genom pupillen, linsen och glaskroppen träffar det slutligen näthinnan där det sedan omvandlas till nervsignaler och synintrycken skickas vidare med respektive ögas synnerv.
Vid synnervskorsningen hos människan korsar 50% och 50% korsar inte. Pupillcentrum, den del av hjärnan som styr pupillernas rörelser, får således lika nervsignaler av båda ögonen och skickar även ut lika signaler till båda ögonen. Därför har en människa vars ena öga träffas av starkt ljus och det andra knappt av något ljus alls fortfarande lika stora pupillöppningar i båda ögonen.
   Hos t.ex. fiskar har man istället en total korsning, och hos kaniner korsar 90% av synnerven och 10% inte, d.v.s. varje hjärnhalva hos kaninen får således input från huvudsakligen ett öga, likaså pupillcentrum. Om man belyser ett öga hos en kanin så får man i det ögat en pupillsammandragning medan det andra ögat knappt påverkas alls.
Hos katter har man 60% korsning och 40% okorsade och därför ser man en skillnad i pupillstorleken när ljuset kommer från sidan (som i bilden av leoparden ovan)
Dessutom är leopardpupillen inte röd som hos oss. Det beror på att katten har en stratum lucidum, ett skikt i den bakre delen av näthinnan som reflekterar ljuset så att man ser mera i mörket (katter är ju nattdjur) genom att synreceptorerna kan registrera även det reflekterade ljuset.