Vilka är riskerna
Behov av kompletterande behandling
Kompletterande laserbehandling
Det går inte att exakt förutse den individuella vävnadsreaktionen på en laserbehandling och ibland behövs en kompletterande behandling. Vanligen görs den cirka 2-3 månader efter en LASIK, men efter LASEK/ELSA kan man behöva vänta längre.
Byte av lins
Enstaka ICL/PRL-patienter har fått en kortvarig tryckstegring som i ett par fall lett till att linsen bytts ut. Precis som med andra metoder kan man inte heller garantera ett visst resultat och i enstaka fall har en lins behövt bytas på grund av felaktig styrka, alternativt har en mindre kompletterande laserbehandling utförts. Eventuella omoperationer kostar inget extra.
Försämrad synkvalitet eller synkomfort
Nedsatt synskärpa
Ett fåtal av de patienter som behandlas med ögonlaser upplever en nedsättning i bästa synskärpa även med korrigering. Detta innebär att de efter operationen, med eller utan glasögon, inte kan se riktigt lika skarpt som de gjorde med glasögon före operationen.
Halo-fenomen
Ljusgloria runt lampor och lyktor. Kan förekomma efter all synfelskirurgi. Vi mäter pupillen mycket noggrant i samband med förundersökningen. Det är viktigt att den optiska zonen ej blir mindre än pupillen under mörkerförhållanden. Hos de flesta går halofenomenet över under den närmaste månaden efter operationen. Vi avråder emellertid från operation om pupillen är för stor under mörkerförhållanden (dvs "night driving condition"). Halofenomen kan också bero på abberationer.
Nedsatt mörkerseende
Vissa patienter kan efter en laserbehandling få en liten nedsättning av förmågan att se skarpa kontraster i mörker.
Skuggbildningar, dubbelseende och andra oönskade synfenomen
Laserbehandling orsakar ofta så kallade aberrationer, dvs oregelbunden astigmatism som inte kan korrigeras med hjälp av vanliga glasögon. Vanligen medför små aberrationer ingen märkbar synpåverkan men i sällsynta fall kan dubbelkonturer eller skuggbildningar medföra nedsatt synkomfort. En andra korrigerande operation kan ofta avhjälpa eller minska besvären men i vissa fall kan man inte till fullo avhjälpa problemet utan restsymptom kan kvarstå under lång tid.
Ljusskygghet
Kan förekomma efter all ögonoperationer men är nästan alltid övergående.
Övriga risker
Haze
Ärrvävnad som kan utvecklas någon månad efter LASEK/ELSA på den centrala behandlingsytan och som leder till en grumlighet i den tidigare helt klara och genomskinliga hornhinnan. Symptomen som patienten kan uppleva är dimsyn, ljusskygghet och en viss närsynthet kan återkomma. Vanligen försvinner haze efter ca 6-12 månader men i sällsynta fall kan haze kvarstå en längre tid. Vid LASIK förekommer haze så gott som aldrig.
Torra ögon
Kan förekomma efter all synfelskirurgi men är oftast övergånede. Har patienten torra ögon utan linsanvändning kan det vara ett skäl till att fundera om man verkligen skall genomgå en LASIK-behandling. Om man upplever torrhet vid linsanvändning – som är det vanligaste – kan det vara lämpligt att använda fuktande droppar under 6-8 veckor efter behandlingen. Vid en LASIK-operation påverkar man en del av de sensoriska nerver som reglerar fuktigheten på hornhinnan. Efter två till sex månader är den normala nervförsörjningen (som också bestämmer det normala tårflödet) återställd och då brukar också den normala tårproduktionen vara igång igen.
Lock-incidenter
Trots bästa utrustning kan man i vissa fall få en skada på locket vid en LASIK-operation. Läkningstiden förlängs men påverkar vanligen inte slutresultatet. Ibland kan inte behandlingen genomföras p.g.a. ofullständigt lock. Ögat får då läka i tre månader varefter en ny operation kan ske. Om skadan uppstår på det första ögat opereras inte det andra ögat vid samma tillfälle.
Även om det inte blivit någon skada på locket kan det i läkningsförloppet uppstå veck som medför att synen försämras. Locket behöver då sys på plats för att sträckas ut i några dagar.
DLK / Inflammation
En speciell form av inflammation, s k Diffus Lamellär Keratit (DLK), kan ibland uppträda efter en LASIK operation. Vid DLK inflammeras hornhinnan och förlorar en del av sin transparens. Ofta läker detta av sig självt utan behandling men i vissa fall krävs långvarig behandling med ögondroppar.
Epitelinväxt
Epitelinväxt innebär att celler från översta skiktet av hornhinnan växer in under LASIK-locket och orsakar sämre synskärpa. Tillståndet kräver extra besök för att avlägsna cellerna men det är mycket ovanligt att bestående synnedsättning förekommer.
Infektion
Kan förekomma efter all synfelskirurgi men risken är mycket liten. Synfelskirurgi utförs under sterila förhållanden. Efter operationen skall man inom två veckor inte utsätta sig för någon infektiös miljö såsom t.ex. bastubad, bassängbad eller dylikt. Man ska ej heller gnugga och trycka på ögat.
Risk för gråstarr
ICL-patienter löper risk att i förtid utveckla gråstarr, dvs en grumling av ögats naturliga lins. Gråstarr kan uppträda kort inpå en ICL-operation men det spekuleras även i att ICL i ett längre perspektiv kan påskynda utvecklingen av åldersrelaterad gråstarr varför vi inte rekommenderar ICL-operation till patienter över 45 år. Ingen vet ännu om en ICL-patient kommer att få gråstarr tidigare i livet eftersom det krävs mycket långa uppföljningstider för att säkerställa den saken. Även om en linsgrumlig skulle utvecklas så är dock gråstarrsoperation idag Sveriges vanligaste operation och ett rutiningrepp med väldigt få komplikationer och med mycket goda resultat. Om en sådan operation skulle behövas, kommer man inte att få tillbaka sitt gamla synfel men man kan förlora möjligheten att se skarpt på nära håll utan läsglasögon.
Hornhinneproblem
En övergående hornhinnesvullnad (ödem) kan förekomma efter CLE och ICL/PRL. Synen blir disig och mjölkig pga vätskeansamling i hornhinnan. Vätskan försvinner efter några timmar eller en dag eller två. I extrema fall kan den bli bestående och kan då föranleda hornhinnetransplantation. En annan exceptionell orsak till hornhinnetransplantation kallas hornhinneektasi. Den är en föjd av att hornhinnan blivit för tunn efter LASIK. Det är dock lätt att fastställa hornhinnans tjocklek och beräkna hur mycket vävnad man kan ta bort utan att riskera ektasi.
Näthinneavlossning (amotio)
Alla närsynta personer har en förhöjd risk att drabbas av amotio även om man inte är opererad. Efter CLE ökar risken och är högre ju mer närsynt man är. Ett sådant tillstånd måste opereras men resultaten är mycket goda.