Närsynthet
Det vanligaste synfelet är närsynthet
. Hela 33% av sveriges befolkning är närsynta, det är fler än vad som har felfri syn (27%). En närsynt person ser ofta bra på nära håll men alltid dåligt på långt håll utan glasögon eller kontaktlinser. Det beror på att ögat är för långt och då hamnar skärpan framför näthinnan. Med hjälp av minusglas/linser eller ögonoperation flyttas bilden bakåt till näthinnan och blir då skarp.
Redan i tonåren uppkommer vanligen närsynthet och avstannar i 20 - 25 års ålder, då en viss stabilisering sker. I 40 - 45 års ålder börjar ögats lins successivt stelna, vilket leder till ålderssynthet (se nedan) En lätt - måttlig närsynthet kan då vara till viss glädje eftersom man fortfarande ser bra på nära håll utan glasögon (men ser lika dåligt på långt håll).
Närsynthet som kräver starkare glas än minus 6 - 7 dioptrier brukar benämnas grav myopi (kraftig närsynthet) Såpass kraftiga glas medför en bildförminskning. Näthinnan är ofta skörare än normalt vid kraftig närsynthet och bristningar som kan leda till näthinneavlossning är vanligare än hos personer med låg närsynthet.
Närsynthet kan behandlas med laser eller med linskirurgi. LASIK och LASEK/ELSA är lasermetoder och ICL/PRL samt CLE är linskirurgiska metoder för behandling av bl a närsynthet.
LASEK/ELSA lämpar sig bäst vid låggradig närsynthet medan LASIK kan göras vid lätt till måttlig närsynthet. ICL/PRL kan utföras vid alla typer av närsynthet men är den enda metoden som lämpar sig vid grav närsynthet. Om man redan är ålderssynt kan CLE vara det bästa alternativet.